Ekorätt

Det vi gör nu påverkar planetens framtid

Äntligen är tiden inne för mig att starta en egen ekoblogg. Jag tycker inte att det finns något som egentligen är viktigare än att hitta hållbara, etiskt försvarbara lösningar i dagens samhällen. Det finns två trendriktningar att välja mellan - antingen bryr man sig inte alls och följer med i den allmänna konsumtionshetsen utan att reflektera över vilka konsekvenser vårt leverne får för planeten (ödesdigra), eller så tar man ansvar, informerar sig och handlar det man behöver från källor man kan lita på (och hoppas att det inte redan är för sent).

Självklarheter

Ekologiskt, närodlat, kravmärkt och rättvisemärkt är självklarheter för mig och jag tycker inte att man ska handla något nytt alls om man kan handa begagnat.

Om vi inte agerar för en hållbar framtid idag så kommer det inte att finnas några muntra utsikter för våra barn och barnbarn att njuta av. Råvarorna som vår generösa planet bjuder på tar slut i allt för högt tempo för vi är alldeles för giriga. På den här bloggen diskuterar vi lösningarna.


Hälften så många plastpåsar säljs efter nya plastskatten

15 sep 2020

Våren 2020 infördes en skatt på plastpåsar. Det gällde både plastbärkassar och små påsar upp till 7 liter. Plast överlag är en stor miljöbov och med denna skatt ville man förbättra miljön genom att minska plasten på olika sätt. I somras kunde man redan märka av skillnaden som denna skatt gjorde. Det blev en stor minskning av försäljningen av plastpåsar.

Det var väldigt blandade reaktioner bland alla då det tillkännagavs att det skulle bli en ny skatt på plastpåsar under 2020. Många menade att man endast försköt kostnaden till konsumenten – och att företagen som faktiskt kunde påverka klimatavtrycket på en mycket större skala slapp betala priset.

Dock när man checkade av läget under juli 2020 så såg man en positiv effekt av skatten på plastpåsar att det har kommit bli att det bara är runt hälften så många påsar som såldes när man jämförde med innan skatten trädde i kraft.

Det skedde snabbt, tog bara två månader alltså från att skatten trädde i kraft i maj månad till juli månad för att konsumenternas beteende förändrades. SVT gjorde en undersökning och där uppgav Ica och Coop att försäljningen av plastpåsar minskade med 50 procent – och deras konkurrent Axfood uppger att försäljningen minskade med hela 70 procent.

Allt fler kunder tar med sig något hemifrån att bära sina varor i, alternativt köper papperspåsar.

Därför finns skatten på plastpåsar

Skatten på plasten kom dels för att regeringen ville minska svenskarnas användande av plastpåsar samt att Naturvårdsverket bedömde inför att skatten infördes att svensken i snitt använde 74 plastpåsar per år, vilket skulle ge stora intäkter till statskassan.

Regeringen räknade med att två miljarder kommer tjänas in årligen med nya plastskatten, i juli hade de fått in över 22 miljoner.

Även EU har en del i spelet kring den nya skatten. Unionen har ett mål att minska invånarnas användande av plastpåsar till 40 per person och år.

Hur kan jag bli mer klimatsmart?

2 mar 2020

De val vi gör varje dag, det påverkar en hel del. Det går att bli mer klimatsmart i sin vardag, utan att man ändrar allt för mycket på det man är van vid.

Så vill du dra ditt strå till stacken så kan du göra alla eller en del av de punkter jag tar upp nedan.

Om du alltid duschar på morgonen, korta ner tiden du står där och gör av med mindre varmvatten. Till frukost, välj vegetariskt, skippa skinkan. Om du äter kött eller inte gör oerhört stor skillnad på energianvändning, utsläpp, markanvändning och vattenanvändning

När du ska åka till jobbet, låt bilen stå och åk kollektivt, alternativt samåk med andra. 

När det gäller mat, se till att äta upp det du har, laga mat på eftervärme, ta rester till middag. Ska du diska, gör det med full maskin. Samma sak när du tvättar kläder.

Vissa saker är viktigare än andra när det gäller klimatpåverkan som kkan göras av privatpersoner. WWF har listat de fem områden där du kan minska din klimatpåverkan mest:

Bilen. Transporter och privat bilåkande står enligt Naturvårdsverket för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Bostaden. Nästan en tredjedel av all energi som produceras i Sverige går till uppvärmning av byggnader.

Butiken. Vår konsumtion av nya prylar står för en väsentlig andel av våra växthusgasutsläpp genom de industrier som tillverkar dem.

Biffen. Enligt Jordbruksverket står animaliska produkter, som kött, mjölk och ost, för en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser.

Börsen. Som privatperson kan du se över i vilka bolag du investerat i. Kontakta din bank och fråga efter placeringar som inte bidrar till global uppvärmning.

Vad är närodlat?

2 jan 2020

Något det talas mycket om är att man ska satsa på närodlat. Men vad innebär närodlat? Närodlat och närproducerat används oftast om livsmedel och betyder att varan är odlad eller producerad nära där du gör dina inköp. Däremot säger begreppen inget om påverkan på miljön. 

Det finns alltså ingen allmän definition av vad det innebär med närodlade och närproducerade livsmedel mer än att det är något som tillverkats eller odlats nära den plats som den säljs på. Nära definieras inte heller, men i Sverige brukar det betyda lokalt eller regionalt.

Det finns olika skäl till att vilja köpa närodlade och närproducerade varor. Det kan till exempel vara så att man vill gynna producenter och näringsliv i hembygden. Det kan vara att vi vill ha så färska produkter som möjligt eller att vi vill minska den miljöbelastning som långa transporter medför.

 

Vad kan jag göra?

7 apr 2019

Det vi gör idag påverkar vår framtid

Någon ska en gång i tiden sagt "Vi äger inte jorden, vi lånar den av våra barn" och även om jag inte fått till citatet helt korrekt så håller jag med fullständigt. Det är egentligen bedrövligt att vi vuxna inte tänker längre än till vår egen komfort och dagligen smutsar ner jorden. De stora förändringarna som måste ske hänger på storföretagen och staterna i världen,men vi som enskilda människor kan vara med och hjälpa till vi också. Man kan vara en miljökämpe som Greta Thunberg och försöka få upp ögonen på de problem som finns, eller så håller man tummarna för att man vinner pengar på svenska casinon och kan använda dem för att bygga upp en mer hållbar framtid. 

Sopsortering gör mer nytta än man tror

Det första vi kan göra som individer är att sluta köpa plast. Engångsartiklar och onödiga förpackningar kan vi välja bort, och vi kan skaffa oss tygpåsar att bära hem maten i. Om vi alla också påtalar för butikerna att det är onödigt med en plastpåse runt bananerna så kommer den att försvinna så småningom. Det andra vi kan göra, som får stor effekt på vår natur, är att sopsortera. Om allt skräp läggs på rätt plats kan det återvinnas på ett enkelt sätt. Metall kan bli nya metallprodukter och plast kan smältas ner. Kompost kan bidra med matjord och även bilda gas för fordon. Så gör det lilla, och tala om för stora företag och superrika människor att de kan göra ännu mer så får vi snart en bättre jord. 

Vad innebär KRAV

1 apr 2019

KRAV-märket är den mest kända miljö-märkningen som vi har i Sverige. KRAV-märket visar att en vara är ekologiskt producerad. Det betyder att den är producerad med hänsyn till naturen, klimatet, djuren och människorna.

Företag som vill KRAV-märka sina produkter ska följa de regler som KRAV har satt upp. Det finns nämligen särskilda regler som gäller för att odla växter eller ha djur på en lantgård eller för fiske. Dessa regler utvecklas ständigt och KRAV använder sig av ny forskning och ny kunskap. När nya regler ska lägga till, så kommer det ut som förslag på KRAVs hemsida så att alla kan få lämna synpunkter på dessa. 

Det finns regler för ekologisk produktion som satts upp av EU och har man produkter som tillverkats efter dessa regler så får man miljö-märkningen EU-ekologiskt och får kallas ekologisk.

De produkter som är KRAV-märkta är alla tillverkade enligt EUs regler. Dock är det så att de regler som KRAV har, är striktare och hårdare än de som EU har. Sen har KRAV regler för fler olika produkter än EU, till exempel vild-fångad fisk samt att de har regler för butiker och restauranger.